Just nu behöver jag något släpigt att lyssna på, något som låter precis så dåsigt som man känner sig efter en osvenskt varm dag i juni. Eller som en regnig julinatt någonstans på västkusten. Något som stämmer i underströmmen av mild sorg som hör sommarens mitt till.
torsdag 28 juni 2018
fredag 8 juni 2018
Sommarminne #1
I morse hoppade jag av cykeln och sneddade över kyrkogårdsbacken på väg till jobbet. Där stod en parkarbetare och underhöll gräsmattan med en lövblås, och någonting med kombinationen tidig sommarmorgon och utomhusarbete fick mig att tänka på den varma sommaren för ett halvt liv sen som jag inledde med att ha ett kommunalt sommarjobb där jag målade bänkar och träställningar i Lagersberg med omnejd.
Jag minns inte mig själv som cirka tjugoåring särskilt väl, men jag minns att den sommarens juni var varm, tyst och dödligt trist, och att jag varje dag lyssnade på samma kassettband (nästan en anakronism redan då) på väg till och från Lagersberg. På sida A: It's Me God av Breach. På sida B: Venom av samma band.
När den masochisminducerande (ja, jag höftar lite med orden, annars blir det aldrig någon blogg skriven)
gnisselballaden
"Penetration" avslutat sida B spolade jag tillbaka bandet och lyssnade på den igen. Trampade förbi fabrikerna på Mått Johanssons väg med svetten rinnande längs armarna och mörkret susande i lurarna.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)